”Som alltid med mig, mitt bruk av “universella fysika principer” inkluderar, implicit, klassiska former av artistisk komposition. Skillnaden är, att vad vi vanligtvis benämner universella fysiska principer, tillhör det suveräna induviduella sinnets vy av de kombinerade abiotiska [icke-levande] och biotiska [levande] domänerna. Klassisk artistisk komposition koncentrerar de kognitiva [förnuftsmässiga] krafterna hos individen, på den formen av universella principer som uttrycks av sociala processer som sådana. Till exempel, studerandet av historien som en studie av erfarenheten av att generera, förmedla, och tillämpa idéer överenstämmande med upptäckandet (eller åter-upptäckandet av en originell universell fysisk princip), är historien av sociala relationer som konceptualiseras som en form av fysisk vetenskap.”

Fotnot 35 i ”Angånde tullar och handel”, (”On the subject of tariffs and trade”)
Lyndon H. LaRouche, Jr.

Det verkar som att universum är lagbundet, principer som till exempel gravitationen ses av många som en naturlig del av vardagen. Vi kan säkerställa, för sinnenas (t.ex. ögonens) ej förnimbara (tanke)objekts tillräckliga verkan. Gravitationen finns ju faktiskt, principiellt fast du inte kan se den, känna den, höra den, o.s.v. Gravitationen verkar dessutom finnas precis överallt, universellt skulle vi kunna kalla det.

Om vårt dagliga vandrande pa planeten, i biosfären, styrs av principer som inte syns, hörs etc. hur är det då med den domän som en del benämner förnuftsfären (gr. Noosfären, jfr biosfären/livssfären). De torde finnas principer även i denna domän av vårt universum. Dessa principer kallar LaRouche klassiska artistiska principer. Undra vilka de är? Har Punkrocken nagot i noosfären att göra? Är Mozart bra? Kan vi genom kultur förbättra mänsklighetens förmåga att överleva på den här planeten, t.ex.? Försämra denna förmåga? Frågorna besvaras nedan, med för uppgiften adekvat vetenskaplig rigorösitet och noggrannhet. Tacka skyarna för LaRouche. Utan honom skulle vi snart leva i rena medeltiden (m.a.o en ny mörk tid likt den Europa genomled under andra hälften av 1300-talet. Den gången dog två tredjedelar av Europas befolkning).